Att det är skillnad att vara gift eller sambo är nog de flesta medvetna om, och det blir som tydligast när paret separerar och när någon avlider. Eftersom det idag är vanligare att vi lever tillsammans som sambor än i ett äktenskap alternativt partnerskap kan dock många förvånas över att lagstiftaren inte verkar ha hängt med i den utvecklingen. För hur var det nu med sambolagen? Ger den någon trygghet alls?

Kort sagt kan sägas att sambolagen talar om vilka ägodelar som ska/kan delas lika när samboförhållandet tar slut, oavsett vem som står på kontraktet eller faktiskt betalat. Denna så kallade samboegendom omfattar dock endast permanentbostaden och bohaget, om någon i förhållandet har köpt - eller i vissa fall fått - dessa saker för gemensamt användande. Det som ägs i övrigt, såsom eventuellt fritidshus, bil, snöskoter och sparkapital, ingår inte i en bodelning utan behålls av var och en. Om ni äger en bostad tillsammans innebär därför sambolagen egentligen ingenting: Ni äger redan hälften och har självklart rätt till den.

Samboavtal många gånger nödvändigt
Vilka är då fallgroparna? Jo, som sambor bör ni vara uppmärksamma på vem som betalar vad och att ni delar på kostnaden för sådant som kan komma att delas vid en separation. Om ni inte vill att lagens regler ska gälla har ni möjlighet att genom ett samboavtal avtala bort dessa. Ett inte alltför ovanligt exempel är att samboparet vid ett fastighetsköp går in med olika insatser och delar lika på lånen. Sambolagen tar inte hänsyn till detta – om den som lagt in mer vill ha tillbaka sin insats bör samborna både skriva ett samboavtal och ett skuldebrev.

En annan situation kan vara att A flyttar in i B:s bostad och hjälper till att finansiera en renovering av denna, kanske genom att ta ett gemensamt banklån. När förhållandet tar slut tillhör bostaden fortfarande bara B och sambolagen ger inte A någon rätt att kräva ersättning för sin investering eller att bli av med sin del av lånet. Förhoppningsvis tar den uppmärksamme bankrådgivaren en sådan gång upp frågan om hur de har tänkt sig ägandet och om de har funderingat kring tryggheten om det händer något, och ser till att de kompletterar med nödvändiga handlingar utformade för att passa just deras situation.

Testamente ett viktigt komplement
Eftersom sambor inte ärver varandra är det viktigt att dessutom skriva ett testamente om man vill säkra den efterlevandes rätt att sitta i ”orubbat bo” som man sa förr. Arvet efter den avlidne omfattar ofta en stor del av de tillgångar och det bohag som man i praktiken ser som gemensamma i ett förhållande, och det kan krävas mycket pengar om man tvingas lösa ut den avlidnes barn, föräldrar eller syskon ur den gemensamma bostaden. Kanske är en sådan gång en försäljning eller en flytt oundviklig för att arvingarna ska få sin del, eller, om den avlidne hade barn från ett tidigare förhållande kan man hamna i en situation att barnets andre förälder skall ta aktiv del i alla beslut som rör bostaden och arvet. Även om den avlidnes tillgångar tillfaller gemensamma barn bör man vara medveten om att alla större ekonomiska beslut, sådant som berör det omyndiga barnets arv, måste godkännas av kommunens Överförmyndare – vilket både kan ta tid och vara onödigt krångligt.

Sammanfattningsvis kan sägas att sambolagen endast ger ett minimiskydd, och det är viktigt att ni vågar ta er tid till att diskutera dessa viktiga frågor! Det är inte alltid juridiken är rättvis i just ditt förhållande, men det går ofta att rätta till eller komma rätt så långt med rätt sorts handlingar. Så trygga er själva och era anhöriga genom att skriva ned era överenskommelser och önskemål! Ett samboavtal, skuldebrev eller testamente kan verka formellt men är ett enkelt sätt att försäkra er om att det ni nu är överens om verkligen gäller.

Marlene Widenbladh, jurist på Swedbank Juristbyrå